Innan du läser det jag har skrivit här nedan måste man ha klart för sig att de kambodjanska kungarnas namn, titlar, regeringstider och ordningsföljd varierar väldigt mycket beroende på källan.

Det finns inga inskriptioner som nämner något om kung Ramkhamhaengs invasion av Kambodja 1296. Invasionen var kanske mer avsedd att kuva khmerernas stridslust än att erövra territorium. Men vi vet att det förekom krig mellan de båda staterna genom en mongolisk ambassadör vid hovet i Angkor. Denne kinesiske ämbetsman, Zhou Daguan (Chou Takuan) โจว ต้ากวน (1266-1346), hade kommit till Angkor i augusti 1296 och var kvar där till juli 1297. Han skrev 1296 hur hela befolkningen mobiliserades för att delta i striderna och hur riket ödelagts.

Khmerrikets huvudstad hade uppenbart inte intagits och det bästa beviset för detta är Zhou Daguans beskrivning av hur storslaget Angkorrikets huvudstad var. Kontakt av fredlig art mellan de båda rikena nämns också. Buddhistmunkar fick en taibenämning och den överlägsna taitekniken vid sidentillverkning nämns. När Zhou Daguan kom till Kambodja hade kung Jayavarman VIII redan abdikerat till förmån för sin svärson. Det är möjligt att svärsonen hade tvingat den gamle och svage kungen att avgå.

• Svärsonen blev kung Indravarman III (Intharaworaman 3) อินทรวรมันที่ 3 (r. 1295-1308) och det påstås att han huggit av tårna på den dåvarande kronprinsen för att försvåra eller förhindra hans trontillträde!

  En del källor säger att kung Srindravarman (Si Intharaworaman) ศรีอินทรวรมัน (r. 1300-1307?) kan ha regerat parallellt med Indravarman III. Det verkar dock som om han och Indravarman är en och samma person! Till skillnad från sin hinduiske svärfar var Indravarman III buddhist och införde theravadabuddhismen som statsreligion i Kambodja.

• Han efterträddes av Indrajayavarman (Intharachaiworaman) อินทรชัยวรมัน (r. 1308-1327), som också är känd som Indravarman IV (Intharaworawarman 4) อินทรวรมัน 4 eller Srindrajayavarman (Si Intharachaiworaman) ศรีอินทรชัยวรมัน. Källorna berättar att det kom en kinesisk mission till Angkor 1320 för att köpa elefanter.

Sedan har engelska Wikipedia följande kungaföljd;

• Jayavarman IX (Chaiworaman 9) ชัยวรมันที่ 9 (r. 1327-1336), alias Jayavarman Paramesvara (Chaiworaman Paramesuan) ชัยวรมันปรเมศวร. Ibland skrivs hans namn Jayavarmadiparamesvara.

• Trosok Peam (Trasok Pha-aem) ตระซอก ผะแอม (r. 1336-1340). Här finns det en legend som berättar att Peam från början bara var en vanlig trädgårdsmästare. Han blev uppmärksammad när han odlade så fantastiskt delikata gurkor. Jayavarman IX gjorde honom därför till sin egen trädgårdsmästare och gurkorna som han odlade fick bara ätas av kungen själv och hans hov. För att försvara de goda gurkorna mot tjuvar gav kungen honom en lans.

  En natt begav sig kungen i all hemlighet in bland gurkorna och Peam misstog honom för en tjuv och dödade honom med den lans som kungen själv hade skänkt honom. Då det inte fanns någon manlig arvinge till tronen utsågs därför Peam till ny kung och han gifte sig med Jayavarman IX:s dotter. En del historiker tvivlar på legendens trovärdighet och menar att det hela kan ha handlat om en mindre äventyrlig medveten konspiration mot Jayavarman IX och att Peam tog över tronen med hjälp av adelsmän.

• Nippean Bat (Nipphan Bot) นิพพานบท (r. 1340-1346). Han var Trosok Peams äldste son.

• Sithean Reachea (Sitthan Racha) สิทธานราชา (r. 1346-1347). Han var enligt en källa född 1294 medan en annan säger 1309. Han var Trasok Peams yngste son och regerade bara tre eller sex månader innan han abdikerade till förmån för sin brorson.

• Lampong Reachea (Phra Borom Lamphong Racha) พระบรมลำพงษ์ราชา (r. 1347-1352). Han var en son till Nippean Bat och föddes år 1319 eller 1320.

Därefter nämner engelska Wikipedia ingen kambodjansk kung under det man kallar en invasion från kungariket Ayutthaya åren 1352-1357. En annan källa anger i stället åren 1353-1362. Kambodjas fortsatta kungaföljd kan du läsa mer om i ”Ayutthaya,” avsnittet ”Konungariket Ayutthaya,” och artikeln ”Krig mot Kambodja 1351-1353.”

I mina olika tillgängliga källor blir det otroligt rörigt med kunganamnen, regeringstiderna och kungarnas ordningsföljd från omkring 1330 fram till en bit in på 1400-talet. Det finns ingen anledning att försöka beskriva denna röra utan den får du genom egenstudier ta reda på själv.